Feministerna är så elaka mot mig! Buää, buää!

Pär Ström känner sig hotad av feministerna. De vill skildra mannen som Det Skyldiga Könet, en otäck varelse som begår brott och är allmänt elak och osympatisk. De har åstadkommit en fruktansvärd bok, ”Män som hatar kvinnor”, som nu blivit film. I den filmen figurerar Lisbeth Salander, en otäck kvinna som begår brott och är allmänt elak och osympatisk…

Eh…

Okej, vi försöker igen. Pär Ström har alltså blivit offer för illvilliga feminister som vill lumpa ihop honom i samma kategori som våldtäktsmän och mördare. Säkerligen har Ström fått lida helvetets kval på grund av detta. Man kan till exempel föreställa sig att hans stolthet har blivit sårad. Hemska tanke! Ska man inte ens få behålla sin stolthet i det här samhället? Det är nog bäst att Ström genast skriver en förvirrad insändare på en debattsajt där han gnäller som ett dagisbarn med smutsiga blöjor. Säkerligen kan detta bidra till att upprätta hans förlorade värdighet.

Eh…

Okej, en gång till. Ströms problem är alltså att Lisbeth Salander beter sig som ett svin, och ändå betraktas som en hjälte. Det hade hon aldrig kommit undan med om hon varit man! Ty sannerligen: det har aldrig, genom hela litteraturhistorien, förekommit en manlig hjälte som skiter i samhällets normer och tar lagen i egna händer!

Eh…

Alltså! Alltså! Alltså! Grejen är att de flesta män egentligen är snälla, men de dumma feministerna drar alla över en kam. De är så dumma, de där dumma, dumma feministerna som drar alla över en kam. Dumma, hela bunten!

Eh…

Nä fan, jag ger upp.

Republik igår!

Angående det stundande prinsessbrölloppet har jag bara följande att säga:

Inte bara borde vi införa republik. Vi borde införa den med retroaktiv verkan ända från 1809, året för enväldets avskaffande och den konstitutionella monarkins införande. Alla hänsyftningar till kungar som regerat senare än detta år skulle då strykas ur historieböckerna och ur alla offentliga dokument, och vi skulle alla låtsas som om de aldrig existerat, 1984-style. Folk som talar om dem skulle betraktas som dårar, och sändas till mentalsjukhus för ”korrektion”. Hela samhällsapparaten skulle mobiliseras för att begrava denna skamfläck på Sveriges heder djupt, djupt under berg av tystnad och förnekelse.

Ode till en blondin

Det finns inget mer frustrerande än att bli gripen av skaldekonstens gudar just när man är ute och promenerar, och alltså inte har någon möjlighet att föra ned sina mästerliga rim på papper. Då måste man med allt mer stelfrusna fingrar knappa in dem i telefonen, hastandes över knapparna för att inte glömma bort dem.

Men är man inspirerad så är man, och det finns få saker som är så ägnade att ge inspiration som denna nations förnämsta kvinna. Jag talar givetvis om Blondinbella. Avnjut alltså följande fullständigt uppriktigt menade kärleksdikt, på rimmad trokéisk tetrameter: Ode till en blondin.

Änglars like, Isabella!
Låt mig nu helt kort få gälla
för en skald, att strofer fälla
för din skönhet, ur vars källa
ej Helena ens fått hälla,
hon som Paris fick att ställa
”väg till Sparta och anställa
krig. Om du likt honom, Bella
mot mig ville kosan ställa
bleve vi gudomligt sälla.
Dumpa tönten Nisse. Snälla!
Rädda dig från din lyxfälla
vill jag, och med bröllop ställa
till, fastän min inkomstkälla
kanske kan få dig att gnälla.
Mina kläder är ej grälla,
men två intellektuella
borde kunna finna, Bella,
kärlek trots en sån felkälla.

Börjar musans vingar svälla
och till jorden sakta drälla
hon, som ger mig rimmen. Välan!

Andens fenomenologi — ett smakprov

För att ni ska få se vad jag har att brottas med, kommer här ett citat ur Andens fenomenologi, stycke 25:

Anden är för sig enbart för oss, försåvitt dess andliga innehåll alstras av den själv; men försåvitt den dessutom för sig också är för sig själv, är denna självalstring, det rena begreppet, inför den samtidigt det föremålsliga element vari den har sin tillvaro, och på så sätt är den i sin tillvaro för sig själv i sig reflekterat föremål. — Anden, som på så sätt utvecklad vet sig vara ande, är vetenskapen.

Förstår ni det inte? Inte jag heller.

Läsarfråga

Hej Kalle. Jag undrar vad du tycker om att många skolor accepterar att ha en manlig lucia i skolorna i år? Jag, som troende kristen, blir väldigt upprörd och tänker skita i min skolas lucia! Man måste visa att det finns gränser i samhället och detta är att gå över dem!

Käre troende kristen. Jag håller fullständigt med. Manliga lucior är ett hån, jag säger hån mot allt vad vi står för i det här landet? De ädla män och kvinnor som grundlade moder Svea i Jesu Kristi, Sankta Lucia, stjärngossen och den heliga pepparkaksgubbens namn skulle vrida sig i sina gravar om de fick veta att någon långhårig slashas till pellejöns (bögar är de säkert också) gick längst fram i rikets Luciatåg och sjöng ”natten går tunga fjät” med sprucken målbrottsröst! Vårt land är byggt på tre principer: lussebullar, glögg och inga jävla drag-queen-luciatåg: jag tror till och med det står nedskrivet i Gustav Vasas landslag om man kollar noga. Mitt förslag är att man i fosterlandets namn buntar ihop alla manliga lucior och skickar iväg dem till Jönköping på bibelskola. Sen finge de väl lära sig Lucians sanna patriotiska betydelse. För Sverige i tiden! Deus Vult!

Original